NOG-delen

NOG är det delprov som flest av mina studenter klagar på när de börjar förbereda sig, och det delprov som de tackar mig för när de skriver provet. Anledningen är enkel: NOG ser konstigt ut första gången, men bygger på en mycket strikt logik som, när man förstått den, gör delprovet förvånansvärt rakt fram. Det är också ett av de få delprov där fokuserad teknikträning kan ge en mätbar förbättring på bara några veckor.

I den här artikeln går jag igenom NOG från grunden: vad delprovet är, hur man tänker rätt, och vilka tre fällor som mer eller mindre konsekvent fångar dem som inte tränat på rätt sätt.

Vad är NOG på högskoleprovet?

NOG står för kvantitativa resonemang, men en mer rättvisande översättning är "är informationen tillräcklig?". NOG är det enda delprovet på högskoleprovet där du inte ska räkna ut svaret. Du ska bedöma om informationen i två påståenden räcker för att lösa uppgiften, varken mer eller mindre.

Det är detta som gör NOG både unikt och, för många, svårt. Hjärnan vill räkna. Den vill ha ett svar. Men på NOG förlorar du tid och poäng om du faller in i räknandet. Den student som behärskar NOG har lärt sig att stanna upp och fråga: "Vad behöver jag veta för att lösa det här? Räcker det jag har?"

Varje NOG-uppgift består av samma fyra delar:

En inledande information (kort bakgrund)

En fråga, markerad i fet stil

Två påståenden, kallade (1) och (2)

Fem svarsalternativ, som alltid är desamma

Svarsalternativen är värda att lära sig utantill:

• A: Tillräcklig information ges i (1) men ej i (2)

• B: Tillräcklig information ges i (2) men ej i (1)

• C: Tillräcklig information ges i (1) tillsammans med (2)

• D: Tillräcklig information ges i (1) och (2) var för sig

• E: Ej tillräcklig information ges genom de båda påståendena

Det är inte slumpmässigt att A är det minst vanliga rätta svaret (cirka 15 procent) medan C är det vanligaste (cirka 30 procent). Provkonstruktörerna konstruerar uppgifter där behovet av båda påståendena är vanligast, just därför att det testar förmågan att kombinera information.

Hur många frågor och hur lång tid har du?

NOG har endast 12 uppgifter totalt på högskoleprovet, vilket gör det till delprovet med minst antal uppgifter av alla åtta. Men varje uppgift väger lika mycket som en XYZ-uppgift, så det finns ingen anledning att avfärda NOG på grund av antalet.

Rekommenderad tid per NOG-uppgift är 90 till 120 sekunder, alltså mer än både XYZ och KVA. Anledningen är att NOG kräver mer logiskt resonemang och att du behöver gå igenom påståendena separat och sedan tillsammans.

Tre exempeluppgifter med fullständiga lösningar

Exempel 1: aritmetik och ekvationer

Inledning: På en bondgård finns hästar (h), kor (k) och getter (g). Totalt finns 72 djur.

Fråga: Hur många getter finns det på bondgården?

(1) Antalet getter är dubbelt så stort som antalet hästar och kor tillsammans.

(2) Antalet hästar är hälften så stort som antalet kor.

Lösning: Vi vet alltid att h + k + g = 72.

Vi testar (1) ensamt: g = 2(h + k). Insättning ger h + k + 2(h + k) = 72, alltså 3(h + k) = 72, vilket ger h + k = 24 och därmed g = 48. (1) räcker.

Vi testar (2) ensamt: h = k delat med 2. Insättning ger k delat med 2 + k + g = 72, vilket är en ekvation med två obekanta (k och g). (2) räcker inte.

Eftersom (1) är tillräckligt men (2) inte, är rätt svar A.

Rätt svar: A

Den här uppgiften visar en av de mest värdefulla tankesätten på NOG: räkna oberoende ekvationer mot antalet obekanta. När du har lika många oberoende ekvationer som obekanta kan uppgiften lösas. När du har färre, kan den inte.

Exempel 2: båda räcker var för sig

Inledning: Lisa har en spelning på en musikfestival.

Fråga: Hur lång tid är avsatt för Lisas spelning?

(1) Om Lisa skulle överskrida den avsatta tiden med tre minuter så skulle tiden för spelningen öka med 1 fjärdedel av den avsatta tiden.

(2) Om Lisa avslutar sin spelning tre minuter tidigare än den avsatta tiden så förkortas tiden för spelningen med 25 procent.

Lösning: Låt den avsatta tiden vara t.

Testar (1) ensamt: 3 minuter = en fjärdedel × t, alltså t = 12 minuter. (1) räcker.

Testar (2) ensamt: 3 minuter = 25 procent av t = 0,25 × t, alltså t = 12 minuter. (2) räcker.

Båda påståendena ger oss svaret var för sig.

Rätt svar: D

Notera nyansen: svar D är inte "båda räcker tillsammans". Svar D är "båda räcker oberoende av varandra". Det är en viktig distinktion.

Exempel 3: en klassisk NOG-fälla

Inledning: Anna och Björn deltog i ett lopp.

Fråga: Vem kom först i mål?

(1) Anna sprang med en genomsnittshastighet på 12 km per timme.

(2) Björn sprang med en genomsnittshastighet på 11 km per timme.

Lösning: Frestelsen är att direkt svara A eller D, eftersom 12 är mer än 11. Men hastighet ensamt avgör inte vem som vinner ett lopp. Vi vet inte om de sprang samma sträcka eller startade samtidigt.

(1) ensamt: vi vet bara Annas hastighet, inget om Björn. Otillräckligt.

(2) ensamt: vi vet bara Björns hastighet, inget om Anna. Otillräckligt.

Tillsammans: vi vet båda hastigheterna men fortfarande inte sträckan eller starttiden. Om Anna sprang 12 km och Björn 5,5 km så vann Björn, även om hans hastighet var lägre. Tillsammans också otillräckligt.

Rätt svar: E

Det här är arketypen för en NOG-fälla. Informationen verkar tillräcklig men är det inte, eftersom uppgiftens fråga kräver något som inte ges.

Strategier som faktiskt fungerar på NOG

Räkna inte ut svaret om du inte måste. Den här strategin är inte rådgivande på NOG, den är obligatorisk. Du har 90 sekunder per uppgift. Räkna inte ut hela svaret. Bedöm bara om det går.

Testa påståendena separat först, sedan tillsammans. Strukturen är alltid samma: räcker (1)? Räcker (2)? Om båda är nej, räcker de tillsammans? Den här trestegsmodellen gör att du systematiskt undviker fel.

Räkna ekvationer mot obekanta. Den här tumregeln räddar massor av tid. Om du har lika många oberoende ekvationer som obekanta variabler, går uppgiften att lösa. Annars inte.

Var misstänksam mot information som "verkar" tillräcklig. Som exempel 3 visade. Bara för att en uppgift ger dig hastigheter betyder det inte att du kan avgöra vem som vann. Fråga dig alltid: vad behöver jag faktiskt veta för att svara på frågan, inte vad är intressant att veta.

Memorera svarsalternativen. A, B, C, D och E ser alltid likadana ut. Om du läser dem för varje uppgift förlorar du flera minuter sammanlagt under provet.

Vanliga misstag som drar ner poängen på NOG

Att räkna ut hela svaret är det enskilt största tidstjuvet. Du har inte tid med det, och det är inte vad uppgiften kräver. Detta är så viktigt att jag säger det till varje student jag handleder, ofta flera gånger.

Att blanda ihop påståendena är ett annat klassiskt misstag. Behandla (1) och (2) var för sig först. Glöm vad du läste i (1) när du analyserar (2). Det kan kännas onaturligt men är centralt.

Att anta information som inte är given är något jag ser ofta hos mer ambitiösa studenter, som av vana fyller i luckor med "rimliga" antaganden. På NOG gäller bara det som står. Om uppgiften säger "två personer", anta inte att de är samma ålder eller samma kön eller springer samma sträcka.

Att inte testa flera scenarier är den fjärde fällan. Om ett påstående leder till mer än ett möjligt svar är det otillräckligt. Den här insikten kräver att du faktiskt prövar olika fall, inte bara accepterar det första som dyker upp i huvudet.

Träna NOG gratis på HP Kungen

På HP Kungen får du öva på NOG-uppgifter med steg-för-steg-lösningar som visar exakt hur du tänker rätt och vilka fällor du ska undvika. Du får också statistik på hur du presterar per uppgiftstyp så att du kan rikta in träningen på dina svagheter. Allt är gratis och du behöver inget kort eller inlogg för att börja.

Vanliga frågor om NOG

Hur många NOG-uppgifter finns det på högskoleprovet?

Det finns 12 NOG-uppgifter totalt, vilket är det minsta antalet av alla delprov.

Varför är NOG så annorlunda?

NOG testar logiskt och analytiskt tänkande snarare än ren räkneförmåga. Formatet är klassiskt inom standardiserade tester, det används bland annat på GMAT-provet som tillämpas till business schools i USA.

Vilket är det vanligaste rätta svaret?

C är vanligast (cirka 30 procent) och A är minst vanligt (cirka 15 procent). Om du måste gissa blint är C ditt bästa val.

Är NOG svårare än XYZ?

Det beror på vem du frågar. Många upplever NOG som svårare i början eftersom formatet är ovant, men när tekniken sitter går NOG ofta snabbare än XYZ.

Vad är det viktigaste tipset på NOG?

Räkna inte ut hela svaret. Det är hela poängen med NOG. Du ska bara bedöma om informationen räcker, inget annat.