Nora
Läkare - Karolinska Institutet
2 min. läsning
för ett år sedan




När vi talar om lodräta linjer i ett koordinatsystem, refererar vi till de speciella typer av linjer som har en konstant $x$-koordinat oavsett $y$-värdets variation. Dessa lodräta linjer skiljer sig från de flesta vanliga räta linjer, som vanligtvis uttrycks i formen $y = kx + m$.
Definition av lodräta linjer
En lodrät linje är en linje där alla punkter på linjen har samma $x$-koordinat. Detta innebär att oavsett vilket $y$-värde du väljer, kommer $x$-värdet alltid att vara konstant.
Ekvation för en lodrät linje
Ekvationen för en lodrät linje kan skrivas som:
$$ x = a $$
Här representerar $a$ den fasta $x$-koordinat där linjen ligger. Varje punkt på denna linje kan skrivas som $(a, y)$, där $y$ kan vara vilket värde som helst, positivt, negativt eller noll.

Lodrät linje: y = 2
Ingen lutning (Oändlig lutning): Eftersom lutningen $k$ definieras som förändringen i $y$ dividerat med förändringen i $x$, har lodräta linjer en odefinierad eller "oändlig" lutning. Matematiskt uttrycks detta som en division med noll, vilket betyder att vi inte kan tilldela ett tal till lutningen.
Parallellitet: Alla lodräta linjer är parallella med $y$-axeln. Eftersom de inte lutar åt något håll i det horisontella planet, är de alltid parallella med varandra och med $y$-axeln.
Ingen $y$-intercept: Lodräta linjer skär inte $y$-axeln, förutom om de råkar sammanfalla med en axel (vilket bara är fallet när den lodräta linjen är $y$-axeln själv vid $x = 0$).
I ett koordinatsystem kan vi lätt rita en lodrät linje genom att:
Bestämma $x$-värdet $a$ där linjen ska vara: T.ex., om $x = 3$, rita en linje parallell med $y$-axeln vid $x = 3$.
Låt $y$-värdena variera: Linjen sträcker sig uppåt och nedåt i oändlighet längs detta $x = a$.
Exempel
Anta att vi ska representera linjen $x = 2$. I ett koordinatsystem ritar vi en lodrät linje som passerar genom alla punkter med $x$-koordinaten $2$, oberoende av vad $y$-koordinaten är:
Några exempel på punkter på linjen är $(2, 0)$, $(2, 1)$, $(2, -3)$, osv.

Lodrät linje: y = 2
Olikheter är matematiska uttryck som beskriver hur två eller flera tal eller uttryck relaterar till varandra när det gäller deras storlek eller värde. Istället för att säga att två tal är lika, använder vi olikheter för att uttrycka att ett tal är större än eller mindre än ett annat. Det finns olika typer av olikheter: Mindre än, Större än, Mindre än eller lika med, Större än eller lika med, Olika från.

Leon
1 min. läsning
2024-03-16
Högskoleprovet omfattar ofta uppgifter och texter som rör sig inom naturvetenskap, samhällsvetenskap eller teknik, där användningen av specialiserad terminologi är oundviklig. Att behärska dessa termer är inte bara en nyckel till att tolka och svara på frågor korrekt, utan det underlättar även förståelsen av komplexa texter och uppgifter vilket ger dig en fördel på högskoleprovet! Här i listan nedan är några vanliga prefix och suffix för vetenskapliga termer.

Nora
1 min. läsning
2024-03-16
MEK-delen på högskoleprovet handlar om "Meningskomplettering". MEK testar din förmåga att slutföra meningar på ett korrekt och meningsfullt sätt. Här är en grundläggande förklaring av meningskompletteringsdelen:

Emil
3 min. läsning
2024-03-14