Daniel
Civilingenjör i datateknik - KTH
0 min. läsning
för 2 år sedan




Delbarhet är en grundläggande koncept inom talteori och aritmetik, och är ett viktigt område att bemästra för högskoleprovet. Delbarhet beskriver när ett heltal kan delas upp exakt i lika stora delar utan att det blir någon rest.
Ett heltal $a$ är delbart med ett annat heltal $b$ (där $b \neq 0$) om det finns ett heltal $k$ sådant att: $$ a = b \cdot k $$ Då säger man att $b$ är en delare till $a$, eller att $a$ är delbart med $b$.
15 är delbart med 3 eftersom: $$ 15 = 3 \cdot 5 $$ Här är 3 en delare av 15.
28 är delbart med 4 eftersom: $$ 28 = 4 \cdot 7 $$ Här är 4 en delare av 28.
För att snabbt avgöra om ett tal är delbart med ett annat, kan man använda delbarhetsregler. Dessa regler är mycket användbara inför högskoleprovet.
Ett tal är delbart med 2 om dess sista siffra är jämn (dvs. 0, 2, 4, 6, 8).
Ett tal är delbart med 3 om summan av dess siffror är delbar med 3.
Ett tal är delbart med 5 om dess sista siffra är 0 eller 5.
Ett primtal är ett heltal större än 1 som endast har två delare: 1 och sig självt. Exempel på primtal är 2, 3, 5, 7, 11, etc.
Ett sammansatt tal är ett heltal större än 1 som inte är ett primtal. Det kan uttryckas som en produkt av primtal. Till exempel:
4 kan uttryckas som $2 \times 2$
6 kan uttryckas som $2 \times 3$
Primtalsfaktorisering innebär att uttrycka ett tal som en produkt av primtal. Detta kan vara särskilt användbart för att studera delbarhetsegenskaper hos större tal.
18: $$ 18 = 2 \times 3 \times 3 $$
84: $$ 84 = 2 \times 2 \times 3 \times 7 $$
Förståelse för delbarhetsprinciperna är avgörande för att lösa problem snabbt och effektivt, vilket är en stor fördel i högskoleprovet.
Vid lösning av taluppgifter på högskoleprovet kan delbarhetsreglerna användas för att snabbt eliminera felaktiga svarsalternativ eller verifiera korrektheten av ett svar.
MEK är det delprov där svenska språkkänslan möter ordförrådet. Det är ett av de tre delprov som introducerades i den stora revideringen av högskoleprovet 2011, och har sedan dess etablerat sig som det delprov där läsvana ger störst utdelning. Den student som läst mycket svensk skönlitteratur, journalistik eller akademisk text under sin uppväxt har en näst intill orättvis fördel.

Emil
23 min. läsning
2026-05-14
Målet med ekvationer är att lösa och hitta värden på variabeln $x$ som uppfyller ekvationens krav, vilket gör det möjligt att förstå och analysera olika typer av relationer och fenomen i matematik och vetenskap.

Morgan
0 min. läsning
2024-03-16
Om någon frågar mig vilket delprov som avgör flest högskoleprov, är svaret DTK. Inte XYZ, inte ORD, utan just diagram, tabeller och kartor. Anledningen är inte att DTK är svårare än övriga delprov, utan att DTK är det mest tidskänsliga delprovet. Den som kan läsa ett diagram snabbt har en gigantisk fördel. Den som tar 2 minuter på varje DTK-uppgift hinner inte med, och förlorar därmed möjligheten att svara på de uppgifter de faktiskt skulle klarat.

Leon
20 min. läsning
2026-05-16