Morgan
Industriell ekonomi - LiU
0 min. läsning
för ett år sedan
Att förstå hur vi avrundar tal är en fundamental del av matematik och kommer ofta till användning, både i vardagen och på högskoleprovet. Här går vi igenom grunderna samt lite mer avancerade principer inom avrundning.
Avrundning innebär att man justerar ett tal till en närmare, ofta enklare form, vanligtvis till ett visst antal decimaler eller till närmaste heltal.
Följande regler används generellt vid avrundning:
Avrundning nedåt: Om siffran direkt efter den siffra du avrundar är mellan 0 och 4, avrundar du nedåt.
Avrundning uppåt: Om siffran direkt efter den siffra du avrundar är mellan 5 och 9, avrundar du uppåt.
Exempel
För att avrunda 3.67 till närmaste heltal, tittar vi på siffran efter decimalen. Siffran är 6 (mellan 5 och 9) vilket betyder att vi avrundar uppåt:
$$ 3.67 \approx 4 $$
För att avrunda ett tal till ett visst antal decimaler använder vi samma principer. Exempelvis, om vi vill avrunda 4.392 till två decimaler, tittar vi på tredje decimalen.
Skrivet på kalkylator:
$$ 4.392 \approx 4.39 $$
eftersom 2 är mellan 0 och 4.
När vi avrundar ett decimaltal till närmaste tiondel, hundradel, eller tusendel, använder vi liknande principer.
Om vi avrundar 5.437 till närmaste tiondel:
Titta på hundradelar (3)
3 är mellan 0 och 4: Avrunda nedåt
$$ 5.437 \approx 5.4 $$
För närmaste hundradel:
Titta på tusendelar (7)
7 är mellan 5 och 9: Avrunda uppåt
$$ 5.437 \approx 5.44 $$
Signifikanta siffror är de siffror i ett tal som bidrar till dess precision. Vid avrundning kan vi behöva bevara ett visst antal signifikanta siffror beroende på noggrannhetskrav. Även här följer vi samma principer som tidigare.
Exempel: Talet 0.00456 har tre signifikanta siffror. Att avrunda det till två signifikanta siffror skulle ge:
$$ 0.0046 $$
Avrundningsfel introduceras när ett tal avrundas och därmed blir mindre exakt. Detta är viktigt att förstå, särskilt när många avrundningar sker i följd, eftersom felet kan ackumuleras.
XYZ handlar om matematisk problemlösning och är en av de mest grundläggande färdigheterna inom matematik. Det handlar inte bara om att räkna ut ekvationer eller memorera formler, utan om förmågan att tänka kreativt och logiskt för att lösa problem. Första delen på högskoleprovets kvantitativa del är 24 uppgifter matematisk problemlösning som har en uppskattad lösningstid på 24 minuter, eller 1 minut per uppgift.
Daniel
2 min. läsning
2024-03-14
Olikheter är matematiska uttryck som beskriver hur två eller flera tal eller uttryck relaterar till varandra när det gäller deras storlek eller värde. Istället för att säga att två tal är lika, använder vi olikheter för att uttrycka att ett tal är större än eller mindre än ett annat. Det finns olika typer av olikheter: Mindre än, Större än, Mindre än eller lika med, Större än eller lika med, Olika från.
Leon
1 min. läsning
2024-03-16
NOG-delen på högskoleprovet handlar om "Kvantitativa Resonemang." Denna del syftar till att testa din förmåga att resonera och dra slutsatser baserat på kvantitativa data och matematiska information. Här är en grundläggande förklaring av kvantitativa resonemang:
Leon
3 min. läsning
2024-03-20