Morgan
Industriell ekonomi - LiU
1 min. läsning
för 2 år sedan




Låt oss börja med att förstå vad som menas med udda och jämna tal.
Jämna tal: Ett heltal är jämnt om det är delbart med 2. Formellt, ett tal $n$ är jämnt om det kan skrivas som $n = 2k$ där $k$ är ett heltal. Exempel på jämna tal är 0, 2, 4, 6, etc.
Udda tal: Ett heltal är udda om det inte är delbart med 2, vilket betyder att när det delas med 2 blir resten 1. Formellt, ett tal $m$ är udda om det kan skrivas som $m = 2k + 1$ där $k$ är ett heltal. Exempel på udda tal är 1, 3, 5, 7, etc.
Låt oss nu titta på vad som händer när vi adderar udda och jämna tal:
Jämnt + Jämnt = Jämnt: Om $n_1 = 2a$ och $n_2 = 2b$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n_1 + n_2 = 2a + 2b = 2(a + b) ] Eftersom $(a + b)$ är ett heltal, innebär det att summan är jämn.
Udda + Udda = Jämnt: Om $m_1 = 2a + 1$ och $m_2 = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ m_1 + m_2 = (2a + 1) + (2b + 1) = 2a + 2b + 2 = 2(a + b + 1) ] Eftersom $(a + b + 1)$ är ett heltal, innebär det att summan är jämn.
Jämnt + Udda = Udda: Om $n = 2a$ och $m = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n + m = 2a + (2b + 1) = 2a + 2b + 1 = 2(a + b) + 1 ] Eftersom $(a + b)$ är ett heltal, innebär det att summan är udda.
Nu undersöker vi subtraktion:
Jämnt - Jämnt = Jämnt: Om $n_1 = 2a$ och $n_2 = 2b$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n_1 - n_2 = 2a - 2b = 2(a - b) ] Eftersom $(a - b)$ är ett heltal, innebär det att skillnaden är jämn.
Udda - Udda = Jämnt: Om $m_1 = 2a + 1$ och $m_2 = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ m_1 - m_2 = (2a + 1) - (2b + 1) = 2a + 1 - 2b - 1 = 2(a - b) ] Eftersom $(a - b)$ är ett heltal, innebär det att skillnaden är jämn.
Jämnt - Udda = Udda: Om $n = 2a$ och $m = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n - m = 2a - (2b + 1) = 2a - 2b - 1 = 2(a - b) - 1 ] Eftersom $(a - b)$ är ett heltal, innebär det att skillnaden är udda.
Slutligen, låt oss undersöka multiplikation:
Jämnt * Jämnt = Jämnt: Om $n_1 = 2a$ och $n_2 = 2b$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n_1 \times n_2 = (2a) \times (2b) = 4ab = 2(2ab) ] Eftersom $(2ab)$ är ett heltal, innebär det att produkten är jämn.
Udda * Udda = Udda: Om $m_1 = 2a + 1$ och $m_2 = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ m_1 \times m_2 = (2a + 1) \times (2b + 1) = 4ab + 2a + 2b + 1 = 2(2ab + a + b) + 1 ] Eftersom $(2ab + a + b)$ är ett heltal, innebär det att produkten är udda.
Jämnt * Udda = Jämnt: Om $n = 2a$ och $m = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n \times m = (2a) \times (2b + 1) = 4ab + 2a = 2(2ab + a) ] Eftersom $(2ab + a)$ är ett heltal, innebär det att produkten är jämn.
Addition:
Jämnt + Jämnt = Jämnt
Udda + Udda = Jämnt
Jämnt + Udda = Udda
Subtraktion:
Jämnt - Jämnt = Jämnt
Udda - Udda = Jämnt
Jämnt - Udda = Udda
Multiplikation:
Jämnt × Jämnt = Jämnt
Udda × Udda = Udda
Jämnt × Udda = Jämnt
Dessa regler hjälper oss att förstå hur udda och jämna tal beter sig under olika matematiska operationer och är grundläggande för vidare studier inom matematik.
Om någon frågar mig vilket delprov som avgör flest högskoleprov, är svaret DTK. Inte XYZ, inte ORD, utan just diagram, tabeller och kartor. Anledningen är inte att DTK är svårare än övriga delprov, utan att DTK är det mest tidskänsliga delprovet. Den som kan läsa ett diagram snabbt har en gigantisk fördel. Den som tar 2 minuter på varje DTK-uppgift hinner inte med, och förlorar därmed möjligheten att svara på de uppgifter de faktiskt skulle klarat.

Leon
20 min. läsning
2026-05-16
Ett bråk är en matematisk representation av en del av en helhet. Det är ett sätt att dela upp något i mindre delar. Bråk består av två delar: en täljare och en nämnare. Täljaren representerar antalet delar du har, medan nämnaren representerar det totala antalet delar i helheten. Bråk är användbara för att representera delar av en helhet, och de används i en mängd olika situationer inom matematiken och vardagen. Det är viktigt att förstå de grundläggande reglerna för bråk eftersom de är grunden för många andra matematiska koncept och dyker frekvent upp på högskoleprovet.

Morgan
1 min. läsning
2024-03-16
Det finns ett delprov på högskoleprovet som flest studenter underskattar, och som samtidigt är det enklaste att höja sig på om man förstår grundprinciperna. Det är KVA. Efter mer än tio år av att handleda provtagare har jag märkt ett mönster: de som behärskar KVA är nästan alltid de som tar sig över 1,5 i normerat resultat. Det är inget magi i det. KVA testar ett mycket specifikt sätt att tänka, och när det sättet sitter, sitter det.

Leon
22 min. läsning
2026-05-16