Morgan
Industriell ekonomi - LiU
1 min. läsning
för 2 år sedan




Låt oss börja med att förstå vad som menas med udda och jämna tal.
Jämna tal: Ett heltal är jämnt om det är delbart med 2. Formellt, ett tal $n$ är jämnt om det kan skrivas som $n = 2k$ där $k$ är ett heltal. Exempel på jämna tal är 0, 2, 4, 6, etc.
Udda tal: Ett heltal är udda om det inte är delbart med 2, vilket betyder att när det delas med 2 blir resten 1. Formellt, ett tal $m$ är udda om det kan skrivas som $m = 2k + 1$ där $k$ är ett heltal. Exempel på udda tal är 1, 3, 5, 7, etc.
Låt oss nu titta på vad som händer när vi adderar udda och jämna tal:
Jämnt + Jämnt = Jämnt: Om $n_1 = 2a$ och $n_2 = 2b$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n_1 + n_2 = 2a + 2b = 2(a + b) ] Eftersom $(a + b)$ är ett heltal, innebär det att summan är jämn.
Udda + Udda = Jämnt: Om $m_1 = 2a + 1$ och $m_2 = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ m_1 + m_2 = (2a + 1) + (2b + 1) = 2a + 2b + 2 = 2(a + b + 1) ] Eftersom $(a + b + 1)$ är ett heltal, innebär det att summan är jämn.
Jämnt + Udda = Udda: Om $n = 2a$ och $m = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n + m = 2a + (2b + 1) = 2a + 2b + 1 = 2(a + b) + 1 ] Eftersom $(a + b)$ är ett heltal, innebär det att summan är udda.
Nu undersöker vi subtraktion:
Jämnt - Jämnt = Jämnt: Om $n_1 = 2a$ och $n_2 = 2b$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n_1 - n_2 = 2a - 2b = 2(a - b) ] Eftersom $(a - b)$ är ett heltal, innebär det att skillnaden är jämn.
Udda - Udda = Jämnt: Om $m_1 = 2a + 1$ och $m_2 = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ m_1 - m_2 = (2a + 1) - (2b + 1) = 2a + 1 - 2b - 1 = 2(a - b) ] Eftersom $(a - b)$ är ett heltal, innebär det att skillnaden är jämn.
Jämnt - Udda = Udda: Om $n = 2a$ och $m = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n - m = 2a - (2b + 1) = 2a - 2b - 1 = 2(a - b) - 1 ] Eftersom $(a - b)$ är ett heltal, innebär det att skillnaden är udda.
Slutligen, låt oss undersöka multiplikation:
Jämnt * Jämnt = Jämnt: Om $n_1 = 2a$ och $n_2 = 2b$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n_1 \times n_2 = (2a) \times (2b) = 4ab = 2(2ab) ] Eftersom $(2ab)$ är ett heltal, innebär det att produkten är jämn.
Udda * Udda = Udda: Om $m_1 = 2a + 1$ och $m_2 = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ m_1 \times m_2 = (2a + 1) \times (2b + 1) = 4ab + 2a + 2b + 1 = 2(2ab + a + b) + 1 ] Eftersom $(2ab + a + b)$ är ett heltal, innebär det att produkten är udda.
Jämnt * Udda = Jämnt: Om $n = 2a$ och $m = 2b + 1$ där $a$ och $b$ är heltal, då: [ n \times m = (2a) \times (2b + 1) = 4ab + 2a = 2(2ab + a) ] Eftersom $(2ab + a)$ är ett heltal, innebär det att produkten är jämn.
Addition:
Jämnt + Jämnt = Jämnt
Udda + Udda = Jämnt
Jämnt + Udda = Udda
Subtraktion:
Jämnt - Jämnt = Jämnt
Udda - Udda = Jämnt
Jämnt - Udda = Udda
Multiplikation:
Jämnt × Jämnt = Jämnt
Udda × Udda = Udda
Jämnt × Udda = Jämnt
Dessa regler hjälper oss att förstå hur udda och jämna tal beter sig under olika matematiska operationer och är grundläggande för vidare studier inom matematik.
Sannolikhet handlar om att mäta hur troligt det är att en händelse kommer att inträffa. Det hjälper oss att förstå och kvantifiera osäkerhet och risk inom olika situationer. Sannolikhet är en central del av statistik och används i många aspekter av vårt dagliga liv. Sannolikhet är användbart inom många områden, inklusive spelteori, statistik, och riskanalys. Det hjälper oss att fatta beslut och förutse resultat i en mängd olika situationer. Enkelt sannolikhetsuppgifter dyker frekvent upp på högskoleprovet så detta är något du måste förstå för att prestera bra på kvantitativa delen.

Mathilde
3 min. läsning
2024-03-16
ORD är det delprov där hård, disciplinerad träning ger mest tillbaka på kortast tid. Det är också det delprov där flest provtagare ger upp i förtid, oftast med argumentet "antingen kan man orden eller så kan man dem inte". Det stämmer inte. Efter ett par decennier av att handleda studenter inför högskoleprovet vet jag att ordförråd är något man bygger, inte något man föds till. Det är en färdighet, inte en talang.

Leon
19 min. läsning
2026-05-14
LÄS är det delprov som mest påminner om vanliga skolprov i svenska. En text, några frågor, fyra eller fem svarsalternativ. Det luras dock många provtagare just därför. De närmar sig LÄS som de gjorde i grundskolan: läser texten ordentligt från början till slut, funderar länge på varje fråga, går tillbaka och dubbelkollar. Och så går tiden, och passet är slut, och de hann inte med de sista uppgifterna.

Daniel
19 min. läsning
2026-05-14